Growing up
Hej jag heter Erik Nilsson och är 20 år. Hej jag heter Erik Nilsson och vet inte om jag är vuxen eller ungdom.
Vissa säger att när man är 20 så börjar vuxenlivet på allvar, då är det dags att ta det steget in i den mognare världen med mera. Vissa säger också att det börjar vid 18 års ålder men det stämmer inte. Jag har varit 20 år i lite mer än två veckor nu och känner mig precis som om jag vore 19. Det där med att ålder bestämmer när man slutar vara barn, ungdom eller blir vuxen tycker jag inte stämmer. Så jag undrar när man blir vuxen. Är det när man har fast jobb, en familj och inte tid till mycket annat än att ta hand om det allra viktigaste? Eller är det när man slutar dricka läsk och börjar med kaffe istället, för att ta ett litet vardagsexempel? Just kaffe känns som en stor vuxensymbol. Många börjar nog dricka det bara för att de ska just känna sig lite vuxnare och att "det hör till" att man dricker kaffe. Själv tycker jag det är väldigt märkligt. Det är inte många som tycker det är gott i början utan man måste lära sig dricka det, och man blir beroende av det. Får man inget kaffe en dag får man ont i huvudet och hela dagen blir jobbig. Och även om det piggar upp och är socialt känns det onödigt. Jag dricker inte kaffe och har inga planer på att börja. Så om kaffe är ett tecken på vuxenhet kommer jag nog aldrig bli vuxen, men hellre det än ett beroende.
För övrigt känns det som att färre och färre lever ett strikt vuxenliv som det var förr i tiden. Mycket beror nog på den nya tekniken. Vet flera runt 30års-åldern som spelar tex TV-spel eller datorspel och spenderar mycket tid framför datorn och roar sig på annat sätt än tex läser en bok eller något annat "omodernt". Sådan kommer jag nog med bli.
Hur som helst, jag är nog inte vuxen ännu. Jag känner inte heller något behov att få bekräftelse på att jag är vuxen. Jag kommer inte sluta med saker jag tycker om och börja med andra tråkigare saker bara för att få en vuxenstämpel, som jag faktiskt har vissa kompisar som gjort. Till sist tar jag nog steget in i vuxenvärlden jag med, men det kommer inte ske fören jag vill det. Jag bryr mig inte om folk tycker jag är "barnslig" som spelar dator trots att jag är 20 år. Jag kommer inte ändra på mig själv för andras skull så länge jag mår bra och trivs med mig själv. Så borde fler tänka också!
/Erik
Vissa säger att när man är 20 så börjar vuxenlivet på allvar, då är det dags att ta det steget in i den mognare världen med mera. Vissa säger också att det börjar vid 18 års ålder men det stämmer inte. Jag har varit 20 år i lite mer än två veckor nu och känner mig precis som om jag vore 19. Det där med att ålder bestämmer när man slutar vara barn, ungdom eller blir vuxen tycker jag inte stämmer. Så jag undrar när man blir vuxen. Är det när man har fast jobb, en familj och inte tid till mycket annat än att ta hand om det allra viktigaste? Eller är det när man slutar dricka läsk och börjar med kaffe istället, för att ta ett litet vardagsexempel? Just kaffe känns som en stor vuxensymbol. Många börjar nog dricka det bara för att de ska just känna sig lite vuxnare och att "det hör till" att man dricker kaffe. Själv tycker jag det är väldigt märkligt. Det är inte många som tycker det är gott i början utan man måste lära sig dricka det, och man blir beroende av det. Får man inget kaffe en dag får man ont i huvudet och hela dagen blir jobbig. Och även om det piggar upp och är socialt känns det onödigt. Jag dricker inte kaffe och har inga planer på att börja. Så om kaffe är ett tecken på vuxenhet kommer jag nog aldrig bli vuxen, men hellre det än ett beroende.
För övrigt känns det som att färre och färre lever ett strikt vuxenliv som det var förr i tiden. Mycket beror nog på den nya tekniken. Vet flera runt 30års-åldern som spelar tex TV-spel eller datorspel och spenderar mycket tid framför datorn och roar sig på annat sätt än tex läser en bok eller något annat "omodernt". Sådan kommer jag nog med bli.
Hur som helst, jag är nog inte vuxen ännu. Jag känner inte heller något behov att få bekräftelse på att jag är vuxen. Jag kommer inte sluta med saker jag tycker om och börja med andra tråkigare saker bara för att få en vuxenstämpel, som jag faktiskt har vissa kompisar som gjort. Till sist tar jag nog steget in i vuxenvärlden jag med, men det kommer inte ske fören jag vill det. Jag bryr mig inte om folk tycker jag är "barnslig" som spelar dator trots att jag är 20 år. Jag kommer inte ändra på mig själv för andras skull så länge jag mår bra och trivs med mig själv. Så borde fler tänka också!
/Erik
Kommentarer
Trackback
